Midsommarafton - helgdagar.

Nu är årets största opolitiska och oreligösa(?) högtid. Midsommarafton! Jag kan i skrivandets stund inte komma på en så avpolitiserad högtid som denna. Men ändå dyker frågan om nationella helgdagar upp i skallen, för i det mångkulturella samhälle vi idag lever i och som jag älskar och är en del av, är det viktigt att människor får chansen att fira de dagar som är kulturellt viktiga för dem, oavsett om det är julafton, det kinesiska nyåret eller karnevalen i Rio de Janeiro. Gemenskap är inte något man skapar genom statliga direktiv, utan något som skapas i mötet mellan människor. Att ha en stat som har nationella helgdagar är en signal om att vissa sätt leva sitt liv är bättre än andra. Det är icke upp till en stat att ha åsikter om när medborgarna ska känna stolthet för staten eller vid vilka högtider medborgaren ej bör gå till arbetet. Firandet av staten och nationen eller religiösa högtider är något som medborgarna frivilligt ska organisera, sprida och ta del av.

Rätten till rekreation och firandet av högtider är något positivt och är en naturlig och viktig del av vårt samhälle. Staten lägger sig inte i hur och var vi firar våra traditioner och bör inte heller lägga sig i när vi firar våra traditioner.

(S)andlådan Vilhelmina, tar den aldrig slut?

I veckan som gått har man i Vilhelmina kommun haft fullmäktigemöte där man bland annat behandlade ansvarsfrihet för kommunens förtroendevalda och den gamla majoriteten, dvs den nuvarande oppositionen.

Nog för att socialdemokraterna med Åke Nilsson och K-G Abrhamsson tidigare har betett sig grisigt åt i agerandet, men denna gång gör makttrojkan något historiskt och beviljar både socialnämnden och utbildningsnämnden ansvarsfrihet, men däremot inte nämndernas ordföranden. Naturligtvis riktar den röda majoriteten in sig på symbolen som i mångt och mycket var en bidragande orsak till att bryta det över 40 år röda styret, i Vilhelmina, centerpartisten Maria Kristoffersson, men även kristdemokraten Jonny Kärkkäinen som efter valet hållit ganska hårt på principen att kristdemokraterna själva skall få utse vem som företräder partiet i kommunstyrelsen.

Min fundering är om man verkligen kan göra på det viset? Jag har pratat med kommunrevisorer i andra kommuner och de ställer sig frågande till Socialdemokraterna och Vänsterns agerande, ingen har hört talas om något liknande. När det gäller Kristoffersson så hade dessutom revisorerna yrkat på ansvarsfrihet för hennes tid som ordförande i socialnämnden.

I samma veva så väljer socialdemokratin också att välja en ny vice ordförande i kommunstyrelsen, en post som i Vilhelmina alltid har tillfallit en oppositionen, så även under den det korta borgerliga styret i kommunen, och med hänvisning till att en oenig majoritet precis avslagit ansvarsfrihet för 2 enskilda personer och med hänvisning till detta så väljer man en socialdemokrat till vice kommunstyrelseordförande, Gunilla Prång. Enligt vad media berättar, så skulle inte jag lite på Prång vad gäller ekonomi, det är ju faktiskt få som har goda kontakter med kronofogden.

I mina ögon, även om jag tar på mig opartiska glasögon, så är Kristoffersson bättre lämpad för posten som vice ordförande i KS i Vilhelmina vilket också väljarna uppenbarligen ansåg då kryssen räknades Prångs 14 kryss mot Kristoffersson 226 kryss. Men folkstyre har väl aldrig varit något social(o)demokratiska (s)andlådepartiet i Vilhelmina paradgren.

Min uppmaning till herr Nilsson och herr Abrahamsson, växt upp, lämna (s)andlådan och sluta bete er som svin. Att bedriva politik, det gör man inte på ett konstruktivt vis då man härskar genom att söndra, genom att låta personliga vendettor gå ut över politiken och kommunens invånare, det är sådant som skapar politikerförakt.

För övrigt fanns det kommunrevisorer i Vilhelmina som avstyrkte ansvarsfrihet för kommunstyrelsen under Åke Nilsson ledning i turerna kring Cloudberry Village.

Ny blogg

Då jag nu flyttar från Umeå och Västerbotten är det dags att lämna VK-bloggen bakom sig och återigen använda sig av verktyg som läses utanför Västerbottens län.

Invigningen av min nya blogg sker dessutom på självaste midsommarafton och i skrivandets stund så spöregnar det och jag sitter hemma vid mamma och pappas köksbord i Övernjöte i Njutångersskogarna.

På denna blogg kommer du kunna ta del av mina åsikter och tankar, men även små betraktelser från livet. Ibland kommer jag att vara liberal och ibland så kommer jag att vara helt oideologisk och endast tycka på min magkänsla.

Hoppas du kommer att trivas med läsningen.

/Johan